I söndags på min och Patrics 23:e bröllopsdag åkte vi ner till Norrköping på en camping-stuge-semester. Det blev en väldigt spontan resa eftersom vi kände att vi behöver göra något kul. Vi har aldrig tidigare varit på Norrköpings camping och kommer nog aldrig mer att komma dit igen, den var märklig. Hela familjen tyckte stämningen runt campingen påminde om ”Morden i Midsommer”, eller tagen ur någon sorts skräckfilm. Det fanns en känsla av att något kunde hända vilken sekund som helst.
På kvällen åkte vi in till själva stadskärnan och åt middag på Butlers. Alla blev väldigt nöjda med maten. Allt vi åt var gott.
När vi kom till huvudrätten ser vi hur André spärrar upp ögonen. Upphetsat talar han om att ”Pytte” sitter i bordet bakom oss. Chelsie håller på att slå knut på sig själv av lycka. Herregud! Vart har hon gjort av ”Anki”?
Såklart pratar vi om deras stora idol när de var små. The one and only ”Anki och Pytte”. Vilken lycka att få se henne in real life! Jag kan dock konstatera att hon också gjorde ett bra val av restaurang.
Efter en natt i campingstugan som vi dessutom överlevde hittade vi ett underbart café som vi åt frukost på. Vi mumsade i oss räksmörgåsar och ungdomarna åt våfflor med banan och grädde. (det fanns även våfflor med skagenröra, gubbröra med mera.) Omgivningen var otroligt fin. Stockrosorna dignade i all sin prakt och alla gamla rödmålade huspärlor blev till harmoni runt Motala ström som låg nedanför.
Tips: Gör gärna en avstickare till Färgargården om du är i krokarna av Norrköping, det är värt ett besök!
Proppmätta och glada åkte vi till Kolmården. I dessa corona-tider gick det inte bara att komma dit utan vi behövde först boka en tid via en app för att sedan få den första bästa tiden. Jag var jättenöjd när vi kom fram, inga köer, ingen trängsel, vi kunde röra oss helt obehindrat. Den största sötchocken slog emot oss nästan på direkten.
Alltså, hur söt kan en elefantunge vara?
Haha, ja, inte var det mycket ork i den kamelen.
Vi gick och gick och kom plötsligt till Bamseland.
Och där träffade vi på Skalman, Andrés absoluta favorit. De klickade genast.
Inte nog med att André träffade på den något trötta Bamsekompisen, han lyckades också vinna en jättedajm på chokladhjulet.
Jag känner mig jättenöjd med vår lilla semesterutflykt till Norrköping, men jösses vad handspriten har flödat.
Ta hand om dig!