Månad: augusti 2019

 Förra helgen flyttade Corinne ut från sin lägenhet som ligger i bottenplanet i vårt hus. Den är på 35 kvadratmeter och har ett rum och kök med bastu. I går flyttade André ner. Hela dagen i går  pysslade vi med det, det blev så fint. Ännu en som flyttat hemifrån. Det är ju inte så att han flyttar långvägars, men ändå. Inte heller kommer han att vara särskilt ensam i sin lägenhet, det finns gott om mysiga husdjur att kela med.

I morse stod Patric vid spisen tidigt och gjorde en stor ölsats. Han tror  inte att jag kommer att tycka om ölet, det innehåller allt för mycket humle. Det gör inte så mycket eftersom han har hittat ett nytt intresse. Jag tror också att han kommer att bli bättre och säkrare på det han gör så småningom. Medan han var hemma och bevakade ölprocessen åkte jag till Rusta och Hemtex och handlade lite smått och gott. André behövde nya sovkuddar och en vattenkokare. Själv köpte jag ett par nya snygga handukar.

Sofie och Chelsie har sovit borta i helgen, med anledning av det passade jag och Patric på att ta med oss André ner till kvarterskrogen i centrum i går kväll. Det känns helt underbart att bara kunna drälla in på en kvarterskrog, restaurang eller en bar utan att behöva tänka på att jag arbetar. Som jourhem har jag inte haft den möjligheten tidigare, men det har jag nu. Känner mig fri och otroligt glad.

Då är det en ny arbets- och skoldag i morgon. Chelsie har börjat 8:an och hamnat i en bra klass vad det verkar. Hon har fått nya vänner, vilket jag blev jätteglad av att höra. Hon har inte haft det helt lätt med den biten. Tyvärr finns det några tjejer i skolan som inte varit särskilt snälla mot henne. Det är tur att hon är så pass trygg och stark i sig att hon inte tar åt sig allt för mycket.

Mitt fina hjärta!

O’boy vilken vecka det varit. Vi har firat Patrics födelsedag, det har varit föräldrarmöte på jobbet och mycket mer. I tisdags fyllde Patric år, den dagen slutade jag ganska sent men som tur var hämtade  André och Patric upp mig så jag slapp ta bussen. Vi åt kräftor drack en Jever och tog oss en snaps till det.

Föräldrarmötet blev en historia för sig. Två minuter sena sprang vi med andan i halsen till aulan där det hela skulle utspela sig. Precis innan vi kom fram såg jag att röda matten var utrullad. Runt matten stod pelare uppställda i rad med förgyllda knoppar. Högtidligt sträckte jag på halsen och klev in. I samma stund  blev det dags att kliva upp på scenen och presentera sig för alla föräldrar. Med mikrofonen i fast grepp funderade jag på om jag skulle sjunga en trudelutt men avstod, fastän det tog emot. Det var första gången i mitt 55-åriga liv som jag pratade i en, tänka sig att jag lyckats undvika det under alla dessa år. Jag börjar få bättre och bättre koll på läget med jobbet. Fortfarande återstår en hel massa saker men ju längre tiden går desto bättre blir det. Det bästa med ett nytt jobb är att man inte behöver ta så stort utrymme vid dessa möten, vilket kändes jätteskönt. I morgon är det fredag sedan helg. Underbart!

Fastän nästan hela dagen varit riktigt urusel slutade den på allra bästa sätt. André körde upp i förra veckan och i dag gjorde han teorin. Det blev ett lyckat resultat. Jag har i detta ögonblick en överlycklig kille som hämtade upp sina kompisar utan att ha övningskörningsskylten där bak. Ett stort grattis till vår nya bilförare, den andra har ju rymt fältet till Uppsala.

Övningskörandet är inte slut på långa vägar efter detta. Sofie fortsätter kräma på. Hon har tid för uppkörning efter sin födelsedag i början på januari. Vi fortsätter alltså att tuta och köra på ett tag till.

I dag flyttar Corinne till Uppsala. Hon ska studera molekylär bioteknik på civilingingörsprogrammet och ska göra det i 5 år med start i morgon. När hon tittade igenom schemat insåg hon att de till och med klämt in alla festligheter i det. Och om jag tydde saken rätt kommer det vara mycket sprit inblandat. De blivande civilingengörerna verkar vara campusens stora suputer. Veckorna framöver är det mest fest. Corinne informerade mig att hon inte kommer att missa något av det. Hjälp säger jag, hur kommer det här att gå?

Nu när Corinne flyttar ut från lägenheten kommer André flytta in dit i veckan. Det kommer att bli så tomt i huset. Förhoppningsvis kommer studenten hem och hälsar på någon gång ibland. Själv trodde hon att det kommer att dröja länge innan det blir av med tanke på alla fester och plugg. Det blir väl så att jag och Patric får åka upp dit när längtan blir som svårast och stjäla till oss en kram eller två.

 

Det har blivit svårt att kombinera arbete med Sats i dessa tider. Jag som i ett års tid sprungit på Sats minst tre gånger i veckan till att i nuläge hoppas på att kunna klämma in en dag i veckan. På onsdagarna kommer jag att kunna ta ut min friskvårdstimme och då tänkte jag passa på att gå dit och träna. I dag blev det alltså en sväng dit, närmare bestämt satt jag på roddmaskinen 6.15 och slet som ett djur. Wow, så skönt det kändes efteråt. Hela dagen har jag känt mig både pigg och spänstig, tänk så mycket nytta denna timme gjorde.

Att vara ny på jobbet känns sådär, inget är riktigt på plats. Min roll är ganska defus och det finns absolut ingen tid för planering eller reflextion. Jag bara kör på fram tills jag går hem, men efter det så är det MIN egen tid, den tid som bara jag bestämmer över. Jag är fri som en kanariebird efter att ha slutat för dagen, det känns stort.

Hela helgen har vi åkt som skottspolar fram och tillbaka till Uppsala. I eftermiddags  drog vi en lättad suck när vi lämnade Corinnes studentlya i hyfsat skick. Det blev ganska mycket nytt införskaffat, såsom skrivbord, bäddmadrass, matta och hyllor och så vidare. Japp, det blev också en tur till både Ikea och Hemtex till Patrics förtjusning. När den sista skruven var ditsatt tyckte vi alla att det blev jättefint.

Lägenheten är på 13 kvadratmeter. Hon delar korridor, kök och toalett med 4 andra.

Precis utanför hennes dörr stod denna pelare.

Hm, en ölburkskäpp möjligtvis?

När det var dags för lunch tog vi en tur på ner på stan. Corinne föreslog att vi skulle äta på ett veganhak. Jag och Chelsie var något skeptiska. Då plötsligt hör jag Patric beställa in en portion rostad blomkål och kikärtor, den mest  märkliga rätten av alla. Dessutom lät han lite för glad i mina öron när han gjorde beställningen på engelska.

Själv tog jag ett mer säkert kort, en grillad macka. Eftersom det var en vegansmörgås kunde jag glömma osten. Den gick i med nöd och näppe, definitivt inget gourméaktigt över den. Patric var kanske inte lika happy över valet men sa ändå att det var helt ok. Haha, säkert!

”Varm korv boggie” trallade vi i takt till medan vi tog oss igenom stadskärnan. Uppsala är en väldigt pitoresk stad. Hon kommer att få det toppen där.

Om ni undrar så har jag  med nöd och näppe överlevt de första dagarna på nya arbetet. I tisdags och onsdags var vi på konferens på Lidingö. Skolan jag jobbar för rymmer över 100 lärare, alltså en väldigt stor skola. I dag på skolgården kände jag igen de flesta och kunde glatt hejade på dem igenkännande. Men jag har varit som en urvriden trasa på kvällarna. I går kväll kröp jag ner i sängen nio och måste ha somnat redan innan halv tio. Jag var tvärslut efter att ha varit tillsammans med alla partypinglor till midnatt kvällen innan. Fritidsfolket kan verkligen konsten att festa loss. Det var klackarna i taket och full rulle hela kvällen. Det känns som en skön skola jag börjat på. Och numera har jag också fått ett ansikte på nästan alla, vilket känns både tryggt och skönt. Förutom all mat jag stoppade i mig bjöd de också på hur mycket gotti gotti som helst. Men det bästa var nog den fina utsikten från rummet, den var verkligen magnifik.

I helgen hjälper vi Corinne att flytta till sin nya studentlya i Uppsala. I  början på september börjar hon plugga till civilingengör. Min lilla unge som har blivit så stor och ska snart flytta ut och dela studentkorridor med andra likasinnade ungdomar. Tick, tack tiden går.

I dag var det min första dag på nya arbetet. Det var som att påbörja det jag slutförde när jag för mer än tio år sedan slutade som fritidspedagog. Det var bara att hoppa upp i sadeln igen och fortsätta arbeta, inte mycket nytt under solen. Under semestern har jag känt mig lite orolig för hur det ska gå och så, men lättad pustade jag ut när jag kom hem. Det här blir nog bra.

Jag skickade en snap till alla barnen. Med stor omsorg valde jag en bild från busshållplatsen där jag stod och väntade på bussen. När jag kom hem skrattade alla gott åt mig när jag sa att jag funderar på att köpa hem en pepparmintdoftande kräm att ha under näsan till nästa gång jag åker kommunalt. Jösses, jag kan ju knappast påstå att det luktade viol eller gröna skogar i den instängda bussen. I morgon blir det desto roligare, då åker jag på konferans. Vi ska hålla till långt ut på Lidingö, det ska bli skoj. Har faktiskt packat ner en passande klänning för säkerhets skull. Det kan ju hända något kul, det är ju i alla fall vad jag hoppas på.

Just nu är det väldigt billigt med vattenmelon. Patric köpte hem en stor rackare som jag delade i små trekanter och frös in.

 Det kommer att bli toppen när barnen kommer hem efter skolan,  då kan de göra varsin vattenmelonsmoothie, eller något annat som innehåller vattenmelon. Jag och Chelsie har varit hemma i stan några dagar. I morgon bär det av till landet igen. Vi pratade om att plocka svamp i de sörmlänska skogarna i helgen. Längtar redan att sätta på svampögonen, förhoppningsvis hittar vi en och annan också.

Grannen bjöd på ett glas bubbel och den var väldigt… blå. Och smakades mer som saft än som vin.

Corinne och Sofie kom ut till ön i går. André blev kvar i stan. Han åkte och titta på pride-festivalen i stället. Vi andra passade på att äta kräftor. Efter den måltiden kan jag då lugnt konstatera att Sofie kan då konsten att smälla i sig skaldjur. Jösses vad hon tuggade i sig.

Jag bjöd även på toastskagen och en västerbottenpaj.

Chelsie och grannpojken gick och metade. Det nappade bra. De fick 4 abborrar från bryggan.

I dag har vi jobbat stenhårt. Patric tog ner stuprännan så att jag kunde rengöra den och plankan bakom.

Taket såg inte allt för roligt ut så Corinne erbjöd sig att sopa bort alla grenar, löv och mossa. Vilken dotter va?

Jag och Chelsie fortsätter att vara kvar på landet en vecka till. Corinne och hennes kompis åker till Rom och Neapel en vecka medans de övriga arbetar eller gör annat i stan.