Månad: oktober 2018

Äntligen fredag!

Vilket underbart väder vi fick på köpet också, sol och värme. Hoppas att det håller i sig under helgen. Kvällens märkliga läsk är införskaffad, likaså tre nya chipssorter. Såklart måste allt testas för att se om det är något att ha.

Ser jag något nytt snacks eller ny läsksort brukar jag oftast handla hem det till helgerna. I det här fallet var det Corinne som hittade dessa. Chelsie blev eld och lågor och längtar redan till att det ska mysas i kväll. Själv känner jag mig väldigt tveksam till läsken; ”hallon och lakrisbåtssmak.” Gulp, det lät inte gott. Nåja, man får ta det onda med det goda.

Snart är det dags att fixa i ordning den klassiska fredagsnachosen, där alla brukar äta så mycket att det sprutar guacamole ur öronen och en och annan ostdipp.

Jag passar också på att önska er en trevlig helg.

Äntligen är det dags för kanelbullensdag, som jag har längtat. Särskilt nu när Corinne är i baktagen och fixar i ordning ett gäng med dessa läkerheter till oss.

Kanelbullebakaren glömde tyvärr ägg och pärlsocker på den första satsen, men men, det gjorde inte så mycket, de var goda ändå.

Annars har mina stackars armar värkt mest hela dagen och det har till och med kännts jobbigt att höja kaffekoppsarmen för att inmungiga en kopp med rykande hett kaffe. Jag avskyr träningsvärk. Jag vill ha muskler utan att få träningsvärk och jag inser att det kanske kan vara svårt att få det att gå ihop. I morgon är jag på banan igen och tänkte ge sytrådarna en rejäl omgång med min nya favorit ”gäddhängartränaren.” A killer, helt enkelt.

I helgen hade vi inplanerat att äta middag på en restaurang i stan med våra närmsta vänner, tyvärr fick jag jobbförhinder och var tvungen att blåsa av. Det var länge sedan vi var ute och åt. Jag hoppas att vi får tillfälle till det småningom. Jag älskar att gå på en bra restaurang och njuta av atmosfären och äta gott. Stort bonus är det såklart också att äta ute med fina vänner som också uppskattar samma sak som oss. Men jag får väl hålla till godo med en stor och smaskig kanelbulle med ägg på  i stället för att gå på en fancy restaurang, nåväl, vad är en bal på slottet…

I morse visade min man mig en helt ny maskin på Sats. En som gör underverk för gäddhänget på armarna. Gissa om det blir min nya favorit? Hela dagen har jag känt mig svag i armarna på grund av jag kanske ansträngde mig lite för mycket med de stackars sytrådarna. Jag bestämde mig  dessutom för att gå och vaccinera mig mot TBE och det sticket i armen gjorde inte saken bättre.

Jag och tvillingarna hann med en skogspromenad mellan Corinnes pluggande och Andrés arbete. Skönt att komma ut och andas frisk skogsluft.

❤️❤️❤️

Sofie gnällde häromdagen att hon tyckte vi äter på tok för mycket äppelpaj. Ha, det tycker inte vi andra. Ikväll efter torskryggen blir det äppelpaj igen med massor med vaniljsås som vi kan simma i, yummi.

Lagom till att de öppnade i Skärholmens Centrum sladdade jag och André in i deras parkeringsgarage efter att ha lämnat av Corinne på jobbet. Jag behövde köpa ett par nya byxor och var glad över att André ville slå följe. Han i sin tur börjar inte arbeta förrän sent i kväll och kände att han kunde hänga med mig i dag.

Redan 11.15 började han knota över att han var vrålhungrig. 11.16 hör jag hur hans magen kurrade allt mer högljutt. 11.17 står vi framför ”Pong” och beställer mat.

Kanske inte det godaste Thai-maten vi ätit, men vilka portioner de lassade på, jösses. När vi rullade ut ur garaget en stund senare ångrade jag det allt för stora matintaget. Magen satt nästan klistrad vid ratten. Jag och André bestämde oss för att ta en spänstig promenad i skogen så att maten kunde fördela sig på ett bättre sätt i magen. Det gjorde susen, jag lovar. Måste säga att det tar på krafterna att äta ute.

Hemma hos oss luktar det inte gott. Vi har en avloppsodör som brett ut sig i hela huset och som får var mans näsa att blekna av skräck. Det började som ett ”vanligt” stopp i handfatet, vilket händer lite då och då med tanke på alla hårbollar som i blixtens hastighet faller av från oss alla.

Min man har köpt hem ordentliga grejer för att just kunna ta hand om dessa stopp, vilket han satte i gång med i går. Problemet är från och med i går  att proppen inte löstes upp utan att den antagligen sitter så pass långt ner i röret att den vägrar rubba på sig. Vi får se om vi är tvungen att ringa rörmockaren för att vi får bukt med propp-problemet.

Corinne flinade glatt och sa att hon minsann inte känner av doften. Det är ju tur för henne  att hon är förkyld, vi andra däremot får andas och lida.

Happy monday den 1 Oktober. Den kunde inte inledas bättre.