När jag kom ut till torpet på ön kände jag riktigt hur axlarna sjönk ner till knäna av rent välbehag. Lugnet infann sig och tystnaden bredde ut sig. Några djupa andetag och några sniff på naturen senare var jag fit for fight igen. Men vilken grönska det har blivit på så kort tid, från den ena dagen till den andra växlar naturen från full insyn till ”vart tog grannarna vägen” i allt lövverk?
Vi tog en tur med båten för att kompletteringshandla på affären mitt över fjärden. Det var kav lugnt på sjön och alldeles tyst. När jag lugn och avslappnad kom tillbaka till ön kastade sig Corinne upp på gäststugans taknock och satte igång att städa bort alla löv och mossbitar på taket.
Hjärtat fick sig en ordentlig hastighetsvurpa när jag såg henne vingla runt däruppe. Men hon fixade detta galant och överlevde den eventuella fallrisken. Det är nästan alltid samma procedur när man kommer ut till landet. Vad måste göras härnäst? Många saker är roliga att fixa med, medan andra bara är en massa tråkiga måsten och de är inte alltid lika roliga att utföra.
Min favoritblomma blommar också, älskar denna vackra växt för att inte tala om hur gott den luktar.


