Det är så mysigt med alla studenthändelser som sker just nu. I går var jag och min man bjudna på André och Corinnes studentmiddag på Fridhemsplan. Innan vi åkte iväg blev det piffing på hög nivå av lillasyster.
Dagen till ära tog jag fram en gammal klänning ur garderoben som barnen hävdade att de aldrig sett tidigare. Vilket passade mig alldeles utmärkt. Det måste väl ändå betyda att för all framtid är jag räddad från alla klänningsinköp. Jag har så pass sällan klänning på mig att det blir en ny överraskning varje gång jag tar fram en. Lucky me.
Det är väldigt praktiskt att tvillingarna går i samma klass. Vi behöver inte dela upp oss eller slå knut på oss själva nu när alla tillställningar strömmar till.
Kvällens överraskning stod studenthippans kök för. Till förrätt fick vi in en genomseg brödbit med någon sorts toppad röra på, obestämt vad. Min man och jag satt våra smaklökar i djup analys medan vi tuggade oss igenom delmoment ett, men kom i alla fall inte på vad rätten bestod i. Vi kände smaken av ärtor och… pizzasallad? Nåja, det var tydligen en kycklingtoast, vilket vi aldrig hade kunnat gissa oss fram till. Huvudrätten bestod av en svårtuggad ytterfilé med here kuvert som upptog halva tallriken. Och som pricken över i:et serverade de en genomfrusen cheesecake, där det minst behövdes ett vasst mordvapen för att ta sig igenom.
Under middagen kom klasskamraterna fram en efter en till podiet och hämtade priser på olika utmärkelser. André blev klassens Picasso.
Corinne utnämndes till:
Om drygt en månad tar tvillingarna studenten. Jag och min man har så smått börjat planera inför den kommande högtidsdagen. Det kommer förhoppningsvis att bli en oförglömlig dag. Men fram till dess ska jag försöka njuta av att det är maj månad, en vårmånad så här innan sommaren anländer. Jo, jag tackar jag.






