En trist frisörhistoria

Mellandottern bokade en hårfärgning på en salong vid Huddinge Centrums busstorg  i helgen.

Hon hade bestämt sig för att bli mer ljusblond och visade upp en bild på vilken hårfärg hon ville ha till självaste salongsinnehavaren. Han talade om att just den färgen kunde hon inte få, utan något snarlikt. Hon godtog det och han satte i gång med sitt färgskapande och la in håret i små foliepaket. I slutet av behandlingen berättade han att hon behöver göra om denna behandlingen minst tre till fyra gånger till för att det ska bli som på bilden. Mellandottern blev helt spak över den nya  information. När hon tittade sig i spegeln efter avslutad behandling insåg hon att det enda som var nytt i håret var att hon fått två mycket smala blonda slingor i luggen av en kostnad på 1 390 kronor.

Hon har helt rätt, vi såg ingen som helst förändring i håret. I morse åkte jag dit och fick prata med salongsinnehavaren själv. Jag berättade hur mellandottern upplevt besöket och han gav sin version och menade på att han redan från början talat om för henne att hon skulle behövda färga om håret minst 3-4 gånger till, för 1 390:- per tillfälle. Och med all säkerhet vet jag att hon aldrig skulle gå med på en sådan deal. Hon har arbetat hårt och sparat pengar för att genomföra en hårfärgning, inte flera. Nu står ord mot ord, hans ord mot hennes.

Bild på mellandottern i morse.

Man ser faktiskt två tunna ljusblonda slingor i luggpartiet, om man tittar noga.

Så här såg hennes naturliga hårfärg ut innan.

Jag kommer att  höra av mig till ARN = allmänna reklamationsnämnden och se vad de tycker i frågan.

Såklart blir jag ju ledsen över att mellandottern på 16 år kastat ut så mycket pengar för ingenting. Hon hade kunnat färga håret hemma, men hon valde i stället att göra det på salong eftersom hon trodde att det skulle bli det bästa. Hon hade beställt en hårfärgning men han gjorde slingor i håret i stället, som dessutom inte syns.  Det är minst sagt upprörande.

Författare: lamatrona

Hej! Välkommen hit. Jag är en gift fyrabarnsmamma, med vuxna barn. Jag har noll droppar italienskt blod i mig, vad jag vet. Däremot har resten av familjen en del av den varan eftersom min man är halvitalienare. Därför tyckte jag att mitt bloggnamn passar bra: La matrona = husfrun = jag. I min blogg skriver jag mest om mitt familjeliv och min vardag. Inspirationen hittar jag oftast hos mina barn. De kan verkligen bjuda på sig själva. Det jag är mest glad över är att barnen tycker det är toppen med en mamma som bloggar på ålderns höst. Håll till godo. Visa alla inlägg av lamatrona