I all hast åkte vi hem från ön efter lunch för att hämta upp yngsta dottern som kom hem från Husarö-lägret. Hon har campat en hel vecka i havsbandet.
Glad som en lärka och en mun som en kulsprutepistol har hon in i minsta detalj berättat om samtliga upplevelser från sina äventyr där. Vi känner oss fullt uppdaterade.
Det känns otroligt skönt att hon äntligen är på plats här hemma. Jag har längtat enormt efter min minsta lilla viol. Hon däremot meddelade att hon knappt har haft tid till att längta hem, det har varit full fart hela tiden. Hon är mer än nöjd med vistelsen, vilket känns jätteroligt.
Nu hoppas hon på att få åka dit nästa år igen. Och det går säkert bra, om vi inte har något annat på agendan vid det tillfället.
Nu ska jag ta itu med all tvätt, det mesta av hennes kläder var fuktiga och luktar grillad korv. Tvättmaskinen kommer att gå i ett hela kvällen.
So long, så länge.
