I dag är det jag och röjsågen som har umgåtts. Vi har slitit hela förmiddagen för att få det snyggt , där den nya bryggan ska ligga. Skakigt och tungt var det också. Det har inte funnits en tillstymmelse till någon som helst glamour i detta. Där stod jag i mina gymnastikbyxor och med alla mina skydd på. Mina orangefärgade foppatofflor satt perfekt när jag vadade runt i dyn och skakade runt med den stora klumpen som jag hade i mina händer.
Men visst är det fint med alla syrener som börjar blomma? Det luktar helt ljuvligt från dem. Vi har ganska mycket syrener utanför vår altan och de är helt underbara. De har inte riktigt slagit ut än men ge det en dag eller två till så är de utslagna.
Den här tiden på året tycker jag är den absolut bästa, dagarna är långa och ljusa och naturen blir så intensiv i sina färger, gräset är klargrönt, rapsfälten tar nästan andan ur en med sin gula prakt. Äppelblommen som spirar så fint med sina vita och rosa små knoppar och för att inte tala om alla dessa blommor i skiftande skira färger som slagit ut. Vilken naturexplosion!
Jag njuter i fulla drag av allt det fantastiska runt omkring mig. Det gäller att passa på att närvara i tillvaron när det är som vackrast.
So long, så länge!



