Det hjälpte dock inte nämnvärt att jag höll tummen i går för det är ännu sämre status Q på mig i dag än i går. Näsan rinner som en fontän och kroppen känns öm och en aning mörbultad, tyvärr har även febern börjat smyga sig på, suck.
Nog med krämpor och elände för i dag, det är ju ändå alla hjärtans dag och det måste ju firas, i alla fall lite grann.
Mitt måtto: finns det något att fira, så fira.
Mellandottern kom hem med en ny mössa, lagom till Valentine’s-day.
Då får vi se om det blir något napp då?
I morse släpade jag mig ut och handlade lite godsaker till kvällen, visserligen blir det inget storslaget. I dag orkar jag inte laga mat utan överlämnar det till min man, maten blir under enklare former ( min man är inte helt piggelin han heller) men förhoppningsvis blir det gott ändå.
Familjen ska ju inte behöva bli drabbade bara för att jag är krasslig.
Ha en fin alla hjärtan dag på er, atjoooo!


