Paltkoma

I går smaskade vi i oss två stora paltar var, stora som små. Sedan infann sig paltkoma och det gällde för oss alla. Nu undrar ni som kanske inte är så insatta vad detta begrepp står för.  Till min hjälp tog jag:

Wikipedia

Paltkoma är ett norrländskt dialektalt uttryck som blev riksbekant genom tv-programmet Värsta språket. Ordet beskriver den dåsighet som drabbar den proppmätte efter en stadig måltid, eller som Norrländsk uppslagsbok definierar det: ”det fullständigt utslocknade tillstånd av total kroppslig utmattning som inträder kort efter inmundigandet av ett stort antal (pite)paltar[1]. Dåsigheten kommer av att kroppen efter intagande av föda uppreglerar det parasympatiska nervsystemet för att fokusera på matsmältningen. Andra dialektala ord för paltkoma är paltschwimen, grötsvimmen och matkoma. Fenomenet är på engelska känt som post-lunch-dip eller food coma.

DSC_0087

Här är den äkta norrländska paltsleven som min morbror Elof en gång i tiden gjorde, stor och rejäl och används bara vid palttillverkning.

DSC_0088

DSC_0096

Pitepalt

1 1/2 kg rå skalad potatis

6 dl kornmjöl

1 1/2 dl vetemjöl

400 g rimmat fläsk

1 msk salt

Riv potatisen fint, blanda ihop kornmjöl, vetemjöl och salt med potatisen. Skär fläsket i tärningar och gör bollar av dem, lägg åt sidan. Ta potatisdegen och gör dem stora som tennisbollar. Tryck ut en grop med tummen i potatisbollen och lägg i fläsket, tryck ihop. Lägg palten i  en rymlig gryta med saltat vatten och låt småkoka i 45 minuter. Ta upp dem med hålslev. Serveras med mycket smör och om man vill med lingonsylt. ( Ingen i vår familj äter med det till, men det är ju såklart en smaksak.)

Ha en skön dag på er!

Profilbild för Okänd

Författare: lamatrona

Hej! Välkommen hit. Jag är en gift fyrabarnsmamma, med vuxna barn. Jag har noll droppar italienskt blod i mig, vad jag vet. Däremot har resten av familjen en del av den varan eftersom min man är halvitalienare. Därför tyckte jag att mitt bloggnamn passar bra: La matrona = husfrun = jag. I min blogg skriver jag mest om mitt familjeliv och min vardag. Inspirationen hittar jag oftast hos mina barn. De kan verkligen bjuda på sig själva. Det jag är mest glad över är att barnen tycker det är toppen med en mamma som bloggar på ålderns höst. Håll till godo.

Lämna en kommentar