Under eftermiddagen var jag var ner till torget i centrum och köpte med mig hem en Amaryllis med tre blomskott på, den ser riktigt fin ut.
Barnen påpekade att det snart är den första advent, faktiskt redan nästa söndag. Jag gapade som en guldfisk en hel minut, milda makaroner vad tiden springer iväg. Hejda den!
Jag passade på att tända några ljus i köket och gjorde mig en stor kopp kaffe och satt och njöt av lugnet.
Plötsligt hörs värdens smäll, jag flög upp ur köksstolen och undrade förskräckt vad som hänt. Med hjärtat i halsgropen sprang jag ut till vardagsrummet. Min man kommer emot mig, han spelar samtidigt in mig på video när jag skräckslaget kommer springandes. Fnissandes visar han upp videosnutten på mig när jag förstått vad som hänt.(jättekul) Tydligen råkade han komma åt tältsängen som stod vid soffan, den landade med ett jättebrak på trägolvet.
Herregud, vilket oväsen.
Just nu sitter jag inte och njuter av stämningen i köket, min puls är fortfarande uppe i högvarv. Så där ja, nu är man tillbaka i det riktiga livet igen.
Det kommer även att bli hämnd på min man, lita på det…

