Som jag nämnt tidigare så gillar jag att ha det prydligt omkring mig. Det är inte så att jag springer omkring och jagar alla dammråttor i huset, snavar jag över en tar jag upp den. Nä, jag är mer för att inte alla saker ska ligga framme. Små enkla ting som att disken ska vara i diskmaskinen, tvätten i tvättkorgen. Att man ska plocka undan efter sig när man är klar med sitt. Lägga tillbaka allt man släpat ut ur kylskåpet och sist men inte minst stänga kökslådan efter sig. Alltså inte särskilt ansträngande saker.
Med 4 barn och en rätt slarvig man i ett stort hus kan jag bli jag rätt frustrerad emellanåt. För här har ingen någonsin koll på sina saker, förutom jag då och det får jag ofta ångra. Det är till mig de kommer när de inte hittar sina saker. Visst jag har koll på mycket men inte på allt. Vet jag inte var sakerna finns, vems är då felet? En liten gissning här, tack!
Min man är en hejare på att ta fram sina skitiga verktyg och ställa dem lite var stans i huset, jag blir galen och skäller på honom att han måste ställa tillbaka dem när han är klar. Han brukar ofta humma och bedyrar att det ska han göra… Om en stund. Ok, det är nu teflonminnet sätter in. Kommer människan ihåg verktygen?
Barnen är inte mycket bättre, verkligen inte. Varje gång jag kliver in i köket står alla köksluckorna vidöppna. Det är fullt med smulor överallt, disken står framme för den ligger såklart aldrig i diskmaskinen. Köksbordet är fullproppat med tuschpennor, klister, matteböcker, en och annan matrest. Hur galen blir man inte?
Mitt i denna soppa har ni denna unika ros som älskar att ha det fint omkring sig… Och får hon det?
Jag tror det är dags att kavla upp skjortärmarna och dra ner smilbanden och börja uppfostra alla, igen.
Vad jag verkligen skulle behöva är dessa damer som skulle kunna hjälpa mig på ett unikt sätt att hålla ordning och reda på dessa slarviga familjemedlemmar.
lamatrona.net 