Yngsta dotterns skola ska ha loppis nu på torsdag. Jag har med ljus och lykta letat bland gömmorna efter saker att skänka bort, det var inte svårt. En blick ner i källaren och jag var i hamn. My god, undrar om hela skolan skulle kunna komma förbi och hämta alla saker? Ingen skulle bli gladare än jag. Tänk, vad man samlat på sig genom åren, gamla böcker som ligger och dammar och en och annan ful ljuslykta som man bara inte förmått sig till att slänga. Äntligen har jag ett tillfälle att bli av med alla dessa grejer, så skönt.
Nu tyckte väl yngsta dottern att jag var väl frikostig med allt skräp, hm, jag menar loppisfynd och var inte helt villig att bära med sig allt. Inga problem deklarerade jag, vi har stor bil så allt kommer att få plats, jag kör dessutom ner allt snabbare än blixten så att ingen hinner ångra sig.
